Grundkurs i verifiering på sociala medier

Jag har skrivit om detta förut, men: Det gäller att vara uppmärksam på vem och vad du väljer att lita på – allt är verkligen inte vad det ser ut att vara. 

För den som vill lära sig mer rekommenderar jag Bellingcat's "grundkurs": 

A beginner's guide to social media verification

Så säkrar du dina konton

Det är alltid viktigt att se till att ens mest använda sociala medier-konton är så säkrade det går. Dels för att de ju är en viktig kommunikationskanal för många av oss, dels för att de kan användas av andra för att till exempel sprida desinformation eller i bedrägerier. Men också för att i våra konton finns en massa personuppgifter om oss – telefonnummer, var vi befinner oss, våra närmaste kontakter … 

I tider av oro kan just den personliga säkerhetsaspekten som ligger i väl skyddade sociala medier-konton vara skillnaden mellan liv och död. Detta vet naturligtvis också de stora plattformarna. Idag har Twitter och andra plattformar påmint sina användare i Ukraina (och utanför) om några ganska enkla säkerhetsåtgärder som ändå räcker långt, oavsett plattform: 

• tvåfaktorsautentisering
• slå av plats (location), men kom ihåg att har du haft plats påslaget tidigare så kan andra ha sparat de
• se över vilka som kan se det du postar, men kom ihåg att de konton som kan se ditt innehåll inte alltid är så oskyldiga som de kanske verkar (uppdatering 220225: Meta/Facebook har nu aktiverat ett extra skydd för användare i Ukraina, t ex går det extra lätt att låsa sitt konto så att det blir i det närmaste osynligt för användare som inte finns på kontaktlistan)
• logga ut eller – i värsta fall – radera ditt konto

Ovanstående gäller självklart också dina e-postkonton. Och har du inte kontroll över din återställningsadress har du heller inte kontroll över dina sociala medier-konton. 

Min personliga åsikt är att alla – universitetslektorer, pensionärer, journalister, fotbollsspelare, verkligen alla – ska slå på tvåfaktorsautentisering. Den ger ett tillräckligt gott skydd för det mesta man kan råka ut för. 

Om du ändå får problem med dina konton finns information på följande länkar om hur du kan återfå kontrollen:

Meta: 

Facebook

Instagram

Twitter:

Hackat konto

Intrångsförsök

Begränsat konto

Google:

T ex Gmail

* * *

Vi kommer att se enormt* mycket desinformation om situationen i Ukraina den närmaste tiden, det gäller för dig att vara vaksam vem och vad du väljer att lita på. Vi kommer också att se en hel del misinformation (alltså uppgifter som är fel utan att det ligger onda avsikter bakom, så att säga). Vi kommer att se försök att begränsa eller hindra kommunikation, t ex att Twitter och andra plattformar eller tillgången till internet helt enkelt stängs ner i regionen. Och vi kommer att se ökad aktivitet att störa – överbelastningsattacker, intrångsförsök, phishing. diverse scams …

* Tycker du att det varit mycket desinformation runt Covid19 och vaccinationerna? Det är förmodligen bara en mild västanfläkt mot vad som kommer nu. 

Två måsten om medier på bokrean

I årets bokreakatalog finns två titlar som var och en med minsta intresse för hur (svenska) nyhetsmedier fungerar faktiskt bör läsa. 

Kolbjörn Guwallius är journalist och författare. Den skönlitterära debuten Kloaksajterna (Verbal förlag) beskrivs som en satir, men var och en med minsta koll på hur svenska alternativmedier ser ut och fungerar kommer att känna igen sig, både i beskrivningen av ekologin och i persongalleriet. Även om jag tror att den här storyn hade gjort sig bättre som reportagebok så läste jag romanen med stor behållning – här finns drivkrafterna, de ideologiska motsättningarna, de interna konflikterna … Boken är föredömligt lättläst. 

• Guwallius har också skrivit en rad journalistiska reportageböcker – i maj kommer Grindstaden om så kallade gated communities.
• Den som vill läsa forskning om alternativmedier kan med fördel ta sig en titt i Kristoffer Holts publikationslista. 

Sebastian Mattsson var tidigare på Expressens redaktion. Huvudpersonen i Balladen om Kalle Klick (IT-LIT) är en cynisk kvällstidningsreporter som aldrig ser längre till än den egna räckvidden. Och som han genomskådar vad det är som får oss att klicka och dela vidare! På ett sätt bekräftar Mattsson därigenom alla våra fördomar om kvällspressen och klickbetesjournalistik. Men jag uppskattar sättet han gör det på – han har såpass mycket egen erfarenhet från kvällspressen att skildringen är insiktsfull och nog också lärorik för de av oss som mest tar del av kvällstidningarna som läsare. Också den här romanen beskrivs som en satir, men jag skulle lika gärna kunna beskriva den som populärupplagan av min avhandling. 

• Mattsson gör nu podden Bakom ryggen (Under produktion).
• Den som också vill läsa den vetenskapliga varianten av detta läser såklart min avhandling #InFlux. Jag rekommenderar också Martin Schoris Online Only (Carlssons förlag), som är en lärobok i digital journalistik. Schori är biträdande redaktionschef på Aftonbladet. 

Granskningsnämnden och det personliga varumärket

Jag noterar att Granskningsnämnden för radio och tv nu fäller Sveriges Radio för två fall av otillbörligt gynnande. Detta är speciellt intressant eftersom Granskningsnämnden i sitt beslut utgår från hur sociala medier faktiskt används av journalister och i journalistik och programverksamhet idag.

Det första fallet (21/04436) gäller P4Extra och är kanske det mest självklara, även med en traditionell syn på medier. En programledare uppmanade lyssnarna att följa en särskild influencer på Instagram för att hen skulle få fler följare. Nämnden anser att det uppstod ett otillbörligt gynnande av såväl Instagram som av influencerns företag. 

Det andra fallet (21/03654) tycker jag är lite mer överraskande, men motiveringen till fällningen gör mig samtidigt glad. Det gäller programmet Hiphop, R'n'N och Soul i P3 med Sihel, där en programledare uppmanade lyssnarna att följa hens personliga konto på Instagram. I sitt beslut resonerar Granskningsnämnden kring att Instagramkontot är en del i programledarens personliga varumärke och att fler följare därigenom gynnar hens kommersiella intressen på ett otillbörligt sätt (förutom att plattformen Instagram gynnas otillbörligt). 

Däremot menar nämnden att det var ok att (i samma program) hänvisa till en spelad artists Instagramkonto och till programmets Spotifylista – där finns ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse. Tidigare har man också gjort klart att det måste vara möjligt att hänvisa till de plattformar där program är aktiva för att publiken ska ha en möjlighet att kommentera innehåll och kommunicera med programmen. 

Det som gör mig glad med de här fällningarna är motiveringarna. De ser influencermarknaden för vad den är – kommersiell. De diskuterar kring personliga varumärken, att sociala medier-konton är en väsentlig del i dessa och det kommersiella värdet i det personliga varumärket. Det är nästan så jag vill utropa ett litet Äntligen!

Omstart 2022

Det är länge sedan jag uppdaterade bloggen nu. Jag bytte jobb för lite drygt två år sedan för att vikariera som adjunkt i Trollhättan – och sedan kom pandemin och med den jobba hemma-tristessen. Fy sjutton vilka år det här varit. Nu verkar det ändå som att det äntligen lättar.

Det har hänt lite på jobbfronten också – jag blir kvar i Trollhättan med en tillsvidareanställning som lektor i informatik (!) med inriktning på digitala medier. 

Med nytt jobb kommer en massa praktiskt som måste ordnas; jag tänker inte minst på inloggningar som är knutna till gamla jobbmejlen och måste bytas samt kontaktuppgifter i diverse olika nätverk som ska ändras. Detta tar mer tid än jag kanske hade trott.

Min ambition är att blåsa liv i bloggandet igen. Jag gillar ju bloggen, och den är en utmärkt plattform för såväl forskningskommunikation som för andra texter. 

Så där, nu har jag gett åtminstone ett halvt löfte. Nu gäller det bara att leva upp till det. 

Fotnot: Blogger har byggt om och ändrat en massa sedan sist jag var här. Det betyder att jag, som vill ha stenkoll på fonter och radavstånd och marginaler och indrag måste städa lite i layouten. Det kommer.