Pressad profession pallar trycket

Vänboken i ett ordmoln. Alltså de mest frekventa betydelsebärande orden i vänboken till Gunnar Nygren. Även akademiker har drabbats av Coronakreativitet den här våren. 

Ibland blir jag lite extra glad. Som när jag fick frågan om jag ville skriva ett kapitel till en vänbok till Gunnar Nygren. Nu äntligen är boken Mellan det hyperlokala och globala publicerad och överlämnad till Gunnar!

Gunnar Nygren är en av landets mest framstående journalistikforskare. Han har ett mycket gott anseende också internationellt. När han gick i pension från Södertörns högskola tidigare i vår var tanken att han skulle överraskas med ett seminarium och en vänbok. Seminariet (och festen, utgår jag från) får vänta till hösten, men boken har han fått nu i alla fall tillsammans med en rad författarhälsningar via Zoom.

     Jag behövde inte fundera särskilt länge för att komma fram till att självklart så ville jag skriva ett kapitel i den här vänboken. Men jag var faktiskt lite skraj också – vänböcker/festböcker är en alldeles speciell genre, även om den inte är helt ovanlig inom akademien, och det finns en uppenbar risk att texterna blir banala och personfixerade och utan ett mer generellt läsvärde. Min egen utgångspunkt var därför att skriva en text som man kan läsa oavsett om man har träffat Gunnar eller inte.

Mitt kapitel utgår från en vetenskaplig artikel som Gunnar skrev tillsammans med Tamara Witschge och som publicerades 2009, Journalistic work. A profession under pressure? (länken går till tidskriften och ligger bakom betalvägg, vill du läsa kan du googla på titeln och hitta den som pdf på andra ställen). Den här artikeln är idag något av en klassiker inom ”min” del av journalistikforskningen, den som handlar om hur professionen påverkas av tekniska och organisatoriska förändringar, och jag är ärligt talat lite avundsjuk på hur ofta den är nedladdad och citerad.

     Witschge och Nygren listar i sin artikel tio olika förändringsområden som påverkar professionen, diskuterar en eventuell av-professionalisering och avslutar med att beskriva den tidens utmanare till den professionella journalistiken (bloggar och medborgarjournalister). I mitt kapitel utgår jag från de här tio områdena och beskriver vad forskningen visar har hänt de senaste 10–15 åren, diskuterar den eventuella av-professionaliseringen och vad som är dagens utmanare (sociala medier och swishjournalister). 

Just frågan om journalistikens av-professionalisering är intressant. Med journalistikens professionalisering brukar vi mena den förändring som kom med journalistutbildningar och framväxten av starka yrkesideal, normer och praktiker (i Sverige skedde detta på 1960- och 70-talen). Och i just den delen så ser vi ännu ingen av-professionalisering – svenska journalister värnar till och med sina yrkesideal och yrkesetiken lite extra idag, eftersom det är dessa som tydligt skiljer dem från andra aktörer i våra olika sociala flöden (just detta diskuterar jag bland annat i min avhandling). 

     Å andra sidan sker en av-professionalisering i till exempel att personligt och privat blandas med professionellt i journalisters uppdateringar i sociala nätverksmedier (inte minst i det personliga varumärkesbyggandet där den personliga sidan är en viktig komponent), samt i att gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut allt mer när journalisterna har potenta produktions- och publiceringsverktyg i fickan dygnet runt. Samtidigt är det svårare idag att se var gränsen går mellan journalister och andra yrkesgrupper i medierna. 

Ladda ner hela boken (pdf)

PS Gunnar är väldigt trevlig. Och akademiskt generös – på just det området är han en av mina verkliga förebilder. Jag gillar också att han lyfter ett annars bortglömt område, lokaljournalistiken och den hyperlokala journalistiken, i sin forskning.

Om entreprenöriella swishjournalister i SvD

Förra veckan publicerades ett långt reportage i SvD Kultur om så kallad swishjournalistik. Reportern Marcus Joons gör ett grundligt arbete i att belysa olika aspekter av sådan journalistik som är beroende av olika crowdfunding-lösningar, vare sig man valt Swish, Patreon eller någon annan modell för detta.
     Jag medverkar med ett par korta pratminus och ett forskningsperspektiv.

Reportaget publicerades i pappersupplagan av SvD Kultur 12 januari, den bör finnas på ett bibliotek nära dig om du inte är prenumerant och nyfiken på swishjournalistiken. Det finns också på nätet: Gör Swishjournalistiken världen bättre eller sämre?

Tillfällig flytt

Just nu står det en massa kartonger (och kassar) med böcker hemma. Under våren vikarierar jag nämligen som universitetsadjunkt på Högskolan Väst i Trollhättan. Jag har tömt kontoret i Göteborg och passar på att sortera och slänga gammalt. Somt hamnar i lådor märkta ”Thn”, annat i kartonger som jag hoppas kan bo på vinden ett tag.
     Det bär mig emot att slänga böcker. Men med akademisk litteratur är det ändå så att en hel del blir daterad tämligen fort, det gäller inte minst kurslitteratur. Till exempel känns det mindre relevant idag med en hyllmeter som beskriver pressens förändring från analog till digital – jag sparar några mer moderna översikter och något tidsdokument, och låter litteratur som beskriver journalistikens utveckling från digital till social breda ut sig istället.
     Vad ska jag göra i Trollhättan och på avdelningen för medier och design då? Jo, i princip bara undervisa. Metod och uppsatshandledningar står det i tjänsteplaneringen, fokus på digitala medier. Det ser jag fram mot!