Lyssna eller läs – det finns en logik i det också

Min studie om journalisternas varumärkesbyggande och de krockande medielogikerna har blivit journalistik. Lyssna på Therese Rosenvinges reportage i Medierna i P1, där medverkar till exempel också SvD:s Negra Efendic: Krockande logiker när journalister twittrar personligt. Medieormens Cecilia Djurberg har läst hela studien: Svenska journalisters personliga varumärkesbyggande på Twitter undersökt. En kortversion på engelska finns hos Journalism Research News: Journalists’ self-branding on Twitter.

Relaterade inlägg: Ny artikel: Journalister som varumärken i krocken mellan nyhetslogik och sociala medier-logik [171005].

Ny artikel: Journalister som varumärken i krocken mellan nyhetslogik och sociala medier-logik

Den sista av de artiklar som är tänkta att ingå i min sammanläggningsavhandling, Making the most of Twitter: How technlogical affordances influence Swedish journalists’ self-branding, har nu publicerats i tidskriften Journalism.
     Artikeln handlar om precis det som rubriken säger – hur sociala medier-logiken påverkar hur journalister använder Twitter för att varumärkesbygga sig själva. Det är lite extra intressant (tycker i alla fall jag) eftersom sociala medier-logiken krockar med den logik som journalister vanligtvis arbetar inom: nyhetslogiken. I nyhetslogiken värderas professionalismen högt, alltså journalisters yrkesideal som objektivitet och granskning. Enligt sociala medier-logiken ska istället användarna vara personliga eller till och med privata och dessutom försöka maxa det egna nätverket. Två av de mer intressanta slutsatserna:

• Detta kan innebära att journalistyrket nu faktiskt håller på att av-professionaliseras på så sätt att personliga attribut (eller egenskaper) värderas lika högt eller ibland högre än professionella. 
• Ur ett internationellt perspektiv uppför sig svenska journalister inte alls som de ”borde”. De borde vara mer lika sina kollegor i Storbritannien, som är betydligt mindre personliga/privata på Twitter. Men på svenska redaktioner finns gott om utrymme för egna idéer och att vara sig själv, och vi har förhållandevis platta organisationer på svenska arbetsplatser. Det betyder att svenska journalister är väldigt mycket sig själva på Twitter också – på gott och på ont, tycker säkert många.

Många av er som följt bloggen känner igen själva siffrorna. Studien bygger på en innehållsanalys av 2 543 svenska journalisters Twitterpresentationer. Jag har vänt och vridit på siffrorna ett bra tag.

* * *

Många av er noterade säkert att Expressens Niklas Svensson, en av Sveriges meste journalister på Twitter (och andra sociala medier-plattformar), meddelade Twitterpaus nyligen. Jag tänker inte recensera Niklas Svenssons twittrande (läs istället här), men jag kan konstatera att det nog kostar – såväl personligt som yrkesmässigt – att vara så högprofilerad i sociala medier som han har varit. Utifrån perspektivet att det här är två många gånger motsatta logiker som krockar, så är det kanske inte så konstigt att många behöver backa och tänka lite emellanåt. Siffror från journalistpanelen vid JMG visar också just detta – många av de tidigare mest aktiva lägger ner helt eller blir betydligt mindre aktiva (se inlägget Är journalisters smekmånad med sociala medier över?).

Skryt: Detta är min femte artikel som är publicerad i en internationell vetenskaplig tidskrift. Att få en artikel publicerad i Journalism är lite extra kul eftersom tidskriften är högt rankad inom mitt fält. För en fullständig förteckning se fliken Publikationer.

New paper in Journalism on how Twitter and social media logic shape journalists’ self branding

A new paper on social media in journalism, Making the most of Twitter: How technological affordances influence Swedish journalists’ self-branding, is now published in Journalism. As the abstract says:

”Journalists are among the most frequent users of Twitter, and Twitter has become an important platform for personal branding. Social media logic promotes not only a chase for vitality and impressive metrics but also a mix of professional, personal, and private content, as well as sharing, interaction, and dialogue. Focusing one aspect of social media logic, the aim of this study is to analyze how the technological affordances of Twitter shape journalists’ self-branding in their account presentations and whether there are differences between groups of journalists. The study draws on a quantitative content analysis of Swedish journalists’ Twitter presentations and account information (N=2,543). The findings suggest that Swedish journalists on Twitter brand themselves as being more audience oriented, networking, and individualistic, projecting a mixed identity including both professional and personal features, and that social media logic influence journalists’ self-branding.”

One of my findings may be somewhat surprizing for those interested in international comparative research on social media in journalism. Following previous research on journalists’ self-branding practices on Twitter (Hanusch, 2017), Swedish journalists should be more like their colleagues in UK, prioritizing professional content over personal. However, this study shows that Swedish journalists don’t, most likely due to differences in work environment and organization structures: while the Swedish media market has become increasingly competitive due to structural and economic factors, the work environment is considered as highly individualistic and characterized by horizontal organisation structures.

If you find this interesting and want to read more than the abstract (above), please don’t hesitate to get in touch.