I korthet: Det finns inga könsskillnader att tala om i hur journalister använder sociala medier i jobbet. Det som spelar roll för hur mycket man använder är ålder och antalet år i yrket (detta hänger naturligtvis ihop) samt vilken typ av arbetsplats man jobbar på. Viktigt är också typ av arbetsuppgifter, befattning och anställningsform. Unga journalister med drygt fem år i yrket som inte är frilans och som inte jobbar med papper – där har ni de ”mesta” sociala medier-användarna i journalistkåren.
Själv tycker jag det är intressant att se att gruppen frilansare inte är bland de flitigaste sociala medier-användarna. Framför allt utländsk forskning framhåller ofta sociala medier som den främsta kanalen för frilansare att bygga sitt eget varumärke – inte bara genom ett strategiskt arbete utan också genom att ”bara synas”, alltså vara aktiv, i sociala medier. Jag vet inte varför svenska frilansare ligger så lågt i användning jämfört med andra grupper, men det tål att fundera vidare på.
Det är också intressant att se att gruppen chefer uppger att de är mer aktiva än journalister utan strategiskt eller operativt ansvar. En inte helt ovanlig uppfattning inom branschen är nämligen att cheferna inte alls är särskilt aktiva. Men J-panelen säger inte vad journalister gör i sociala medier – alltså inte hur stor andel av tiden som läggs på research, spridning eller dialog.
Just frågan om hur mycket som egentligen är dialog i någon form fördjupar jag mig i just nu, och jag kommer att presentera siffror (som bygger på innehållsdata) senare i vår.
 |
| Signifikanstest: *p<0.05, **p<0,01, ***p<0,001, Kendall's tau-c (översatt i normalsvenska betyder det att ju fler prickar, desto bättre). N=901. |
Relaterade inlägg: Unik tidsserie från J-panelen visar minskad ”nytta” med sociala medier [150205], Stora skillnader i hur journalister använder sociala medier på jobbet [120626]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar