On skeptics, conformists and activists

Researchers at the university in Galway, Ireland, has recently launched a national online survey with questions on how, why and in what way Irish journalists use social media. The questions correspond rather well to those in the latest Swedish Journalist Survey that Monika Djerf-Pierre and myself wrote an articel on (The Social Journalist, published in Digital Journalism), and I'm really looking forward to be able to compare the results.
     An educated guess is that the Irish researchers will find some similar patterns among the Irish journalists as those we found among the Swedish, for example substantial differences in the use and level of usage among different social groups of journalists. Furthermore, the media in Ireland are in many respects not comparable with the media in Sweden, and therefore the patterns of social media use may be different for example when it comes to the degree of private vs. professional use.
     You can read more about the Irish survey (and about Irish research on journalism) at the blog Digital Humanities & Journalism.

On the blog, the researcher Marie Boran has written a nice review of our article, headed Skeptics, Conformists and Activists: How and Why Journalists Use Social Media. This review provides a very good summery of our article, and I'm really flattered that someone has taken the time to do such a thorough reading!

Sommartips 3: Skeptiker, konformister och aktivister

Universitetet i Galway i Irland har precis skickat ut en webbenkät till landets journalister med frågor om hur, varför och på vilket sätt de använder sociala medier. Frågeställningarna motsvarar ganska väl de i den svenska journalistundersökningen från hösten 2011 som jag och Monika Djerf-Pierre redovisat i vår artikel The Social Journalist, och det ska bli spännande att jämföra resultaten.
     Gissningsvis kommer de irländska forskarna att hitta liknande mönster bland irländska journalister som vi hittade bland de svenska, till exempel att skillnaderna i användning är så stora att man kan tala om en sociala medier-klyfta i kåren. Samtidigt är mediesystemet på Irland inte helt jämförbart med det svenska, vilket borde visa sig i annorlunda användningsmönster, till exempel i graden av privat respektive professionell användning.
     Läs mer om den irländska undersökningen (och irländsk journalistforskning) på bloggen Digital Humanities & Journalism.

På bloggen har forskaren Marie Boran skrivit en review av min och Monikas artikel med rubriken Skeptics, Conformists and Activists: How and Why Journalists Use Social Media, som ger en mycket bra översikt över artikeln på engelska. Det är kul att se att någon tagit sig tid att göra en så grundlig genomläsning!


Relaterat inlägg: Glad nyhet: The Social Journalist upplåst och tillgänglig för alla (130522)

Sommartips 2: Hetaste medieforskningen just nu

Vilken medie- och kommunikationsforskning är hetast just nu?
     Ett sätt att mäta det är att lista de vetenskapliga artiklar som är mest lästa och de som är mest citerade av andra forskare. Routledge Media har ställt samman tre sådana topplistor, en för vardera mediestudier, kulturstudier och kommunikationsforskning. Samtliga artiklar är upplåsta, alltså fritt tillgängliga för alla intresserade. Listorna finns här, och uppdateras kontinuerligt.

På topplistan över mest läst och citerat finns en artikel från International Journal on Media Management av två av mina kollegor på JMG, Oscar T Westlund och Mathias A Färdigh: Displacing and complementing effects of news sites on newspapers 1998–2009, som handlar om hur svenskarna läser kvällstidningar på papper och online, vilka som läser vad helt enkelt.

Sommartips 1: Senaste SOM-undersökningen

Man kan inte veta precis allt. Det går inte. Men man kan åtminstone försöka vara lite allmänbildad.

     Ett bra sätt att öka på kunskapen om tillståndet i Sverige är att läsa den senaste boken (eller egentligen rapporten) från SOM-institutet. Årets upplaga bjuder på 43 kapitel forskning om samhälle, opinion och medier. 

     Man kan tycka – jag tycker det i alla fall – att 43 kapitel är lite väl mycket och att redaktörerna nästa gång kan redigera lite hårdare. Men jag lovar att när du läst alla 43 kapitel har du nog på fötterna att ge dig in i nästan vilken svensk allmänpolitisk debatt som helst. Det är aldrig fel med sakargument.

     Årets upplaga är redigerad av Lennart Weibull, Henrik Oscarsson och Annika Bergström.

     Läs mer och ladda ner Vägskäl som pdf här.