Last spring, the Swedish national public service radio, SR, published an excellent handbook on social media for journalists in both Swedish and English.
The handbook discusses the strategics of why news organizations should be active in social media, and then focuses on the three strategical areas of dialogue, research and distribution of content. It also discusses some ethical dilemmas and legal issues, along with a section of private vs. professional use.
The handbook is available for free, as a pdf-file for download. You'll find it here. I highly recommend it!
On June, 21, Monika Djerf-Pierre and I presented our paper The social journalist at ICA 2013 in London. You'll find the slides (pdf) here).
24 juni 2013
Hemma från ICA
Förra veckan var jag på ICA:s årliga konferens, som den här gången hölls i London. Konferensen lockar medie- och kommunikationsforskare från hela världen, och det fanns en hel del spännande färsk journalistikforskning att ta del av.
Jag kommer att dela med mig av mina intryck, men jag måste samla tankarna lite först.
Midsommaraftonen inleddes med att jag och min medförfattare Monika Djerf-Pierre presenterade vårt bidrag om hur svenska journalister använder sociala medier. Trots att vi var tilldelade första presentationspasset den sista konferensdagens morgon var intresset för vår studie överraskande stort.
Den som är nyfiken kan ta del av pdf-versionen av vår presentation här.
In English: On June, 21, Monika Djerf-Pierre and I presented our paper The social journalist at ICA 2013 in London. You'll find the slides (pdf) here.
Jag kommer att dela med mig av mina intryck, men jag måste samla tankarna lite först.
Midsommaraftonen inleddes med att jag och min medförfattare Monika Djerf-Pierre presenterade vårt bidrag om hur svenska journalister använder sociala medier. Trots att vi var tilldelade första presentationspasset den sista konferensdagens morgon var intresset för vår studie överraskande stort.
Den som är nyfiken kan ta del av pdf-versionen av vår presentation här.
In English: On June, 21, Monika Djerf-Pierre and I presented our paper The social journalist at ICA 2013 in London. You'll find the slides (pdf) here.
2 juni 2013
Vad händer med journalistiken när marknaden styr?
Naturligtvis går det inte att begära att en medieägare ska bedriva en journalistisk verksamhet om denna ständigt går med ekonomisk förlust. Med det sagt vill jag ändå ställa frågan om det är klokt att låta enbart marknadslogiken styra.
Länstidningen i Östersund, där jag hade min första fasta anställning som journalist, fick i veckan besked från ägarna Mittmedia att redaktionen ska bantas med åtta tjänster (läs mer här). 16,5 tjänster blir kvar – på min tid (första halvan av 90-talet) var vi dryga 50 om jag minns rätt; ett par lokalredaktörer i länets alla kommuner, specialredaktioner och specialiserade reportrar på centralredaktionen. Och både LT och konkurrenten Östersunds-Posten gjorde väldigt bra lokaltidningar.
Anledningen till uppsägningarna är inte att tidningen går med förlust. Nej, istället motiveras uppsägningarna med att man måste förbereda sig för en framtid med vad man tror färre läsare, färre prenumeranter och att annonsörerna flyttar till andra plattformar.
Marknadslogiken säger att det är ett helt rätt beslut. Som publicist borde man istället fundera på hur man ska kunna fortsätta att leverera ett innehåll som läsarna är villiga att betala för, och som de finner det värt att ta del av.
Någonstans går den där gränsen…
Göteborgs-Postens kulturchef Gabriel Byström tar sig an krocken mellan marknadslogiken och publicistiken i en lång och läsvärd essä i dagens GP (läs här). Vad händer när ekonomerna stärker sitt grepp över mediehusen? Byström uttrycker en stark oro:
JMG-forskarna Ulrika Andersson och Jenny Wiik behandlar samma sak i en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Journalism Practice, Journalism meets management. De har undersökt hur framför allt redaktionschefer och chefredaktörer upplever att deras yrkesroller har förändrats det senaste decenniet när marknadslogiken fått ett allt tydligare inflytande över vad som publiceras – effektivitet och vinst är de nya ledorden vid sidan av en ökad publikorientering. Samtidigt vill redaktionerna fortsätta att producera det de menar är god journalistik. Och mitt i den här krocken mellan marknadslogik och publicistik står alltså redaktionsledningarna.
 |
| Länstidningens förstasida 20 mars i år. |
Anledningen till uppsägningarna är inte att tidningen går med förlust. Nej, istället motiveras uppsägningarna med att man måste förbereda sig för en framtid med vad man tror färre läsare, färre prenumeranter och att annonsörerna flyttar till andra plattformar.
Marknadslogiken säger att det är ett helt rätt beslut. Som publicist borde man istället fundera på hur man ska kunna fortsätta att leverera ett innehåll som läsarna är villiga att betala för, och som de finner det värt att ta del av.
Någonstans går den där gränsen…
Göteborgs-Postens kulturchef Gabriel Byström tar sig an krocken mellan marknadslogiken och publicistiken i en lång och läsvärd essä i dagens GP (läs här). Vad händer när ekonomerna stärker sitt grepp över mediehusen? Byström uttrycker en stark oro:
Frånvaron av publicister öppnar för en helt annan sorts diskussioner och överväganden. Självklart är det lättare att fatta beslut som slår hårt mot den publicistiska verksamheten, själva kärnan i landets mediehus, om det saknas mer djupgående publicistisk kunskap och erfarenhet bland dem som ska fatta beslut. Enkel logik. Och. När medieföretagen i allt högre grad börjar drivas som vilka andra företag som helst, med inte minst djupt problematiska ersättningsnivåer till den allra högsta ledningen eller ägarna, urholkas också gradvis trovärdigheten.
JMG-forskarna Ulrika Andersson och Jenny Wiik behandlar samma sak i en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Journalism Practice, Journalism meets management. De har undersökt hur framför allt redaktionschefer och chefredaktörer upplever att deras yrkesroller har förändrats det senaste decenniet när marknadslogiken fått ett allt tydligare inflytande över vad som publiceras – effektivitet och vinst är de nya ledorden vid sidan av en ökad publikorientering. Samtidigt vill redaktionerna fortsätta att producera det de menar är god journalistik. Och mitt i den här krocken mellan marknadslogik och publicistik står alltså redaktionsledningarna.
Lärare? Lär mer om unga och sociala medier!
Det är fortfarande inte för sent att anmäla sig till JMG:s fortbildningskurser för lärare i höst.
Kursen Ungdomar och sociala medier ger grundläggande kunskaper om hur digitala medieformer tar plats i samhället och i unga människors liv, och belyser etiska, juridiska och professionella frågor som har med lärarrollen och sociala medier att göra: Ska man vara kompis med eleverna på Facebook? Hur ska man förhålla sig till nätmobbning? Hur kan man använda sociala medier i undervisningen? Hur kan man använda sociala medier i kontakten med föräldrarna?
Kursen är en distanskurs på kvartsfart om 7,5 hp.
Kursen Presentationsteknik för lärare ger ytterligare kunskaper om muntliga och skriftliga presentationer, och hur man använder olika visuella hjälpmedel.
Kursen är en kvällskurs på kvartsfart om 7,5 hp.
Mer information om båda kurserna, och hur du anmäler dig, finns här (pdf).
Kursen Ungdomar och sociala medier ger grundläggande kunskaper om hur digitala medieformer tar plats i samhället och i unga människors liv, och belyser etiska, juridiska och professionella frågor som har med lärarrollen och sociala medier att göra: Ska man vara kompis med eleverna på Facebook? Hur ska man förhålla sig till nätmobbning? Hur kan man använda sociala medier i undervisningen? Hur kan man använda sociala medier i kontakten med föräldrarna?
Kursen är en distanskurs på kvartsfart om 7,5 hp.
Kursen Presentationsteknik för lärare ger ytterligare kunskaper om muntliga och skriftliga presentationer, och hur man använder olika visuella hjälpmedel.
Kursen är en kvällskurs på kvartsfart om 7,5 hp.
Mer information om båda kurserna, och hur du anmäler dig, finns här (pdf).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)