25 år sedan Lackalänga eller När jag rasade i DN

I vår är det 25 år sedan jag – och ett helt gäng fantastiska människor – lämnade journalistlinjen på Kalix folkhögskola efter avslutad utbildning.
     25 år sedan – tänk vad tiden ändå går fort. Och hur avlägset det ändå känns. Jag sökte någonstans mellan 15 och 20 sommarjobb våren 1988. Jag fick fler än tio. Det var bara att vraka och välja var jag ville tillbringa sommaren. Jag valde Karlstad och Värmlands Folkblad först (bra rykte), men Länstidningen i Östersund lyckades övertala mig att komma dit istället. Inte hade jag väl en tanke på att jag skulle bli kvar i Östersund i mer än ett decennium …

Det är också 25 år sedan tv-serien Lackalänga, inser jag när jag botaniserar i SVT:s Öppet arkiv. Jag såg om första avsnittet härom kvällen – det har inte åldrats väl, om jag säger så.
     Det betyder att det också är 25 år sedan jag intervjuades i DN och ”rasade” över den ”nidbild” av folkhögskolorna som spreds genom serien, och den skada en sådan bild kunde ge.
     I själva verket gick det till så att en av reportrarna på DN:s tv-bilaga, själv en gammal Kalix-student, helt enkelt ringde till vår klassföreståndare och frågade om inte hon hade någon student som kunde ha åsikter. Och av någon numera okänd anledning föll lotten på mig. Och väluppfostrad som jag var (då) levererade jag snällt de pratminus som behövdes till texten.



Fotnot: SVT:s Öppet arkiv har inlett med ganska begränsade nedslag i den svenska tv-historien, men fylls på successivt. Det är lätt – alltför lätt – att fastna.