Sidor

5 mars 2013

Journalisters användning av sociala medier
– inte så självklar som många kanske tror

Det är lätt att få intrycket att precis alla, eller i alla fall nästan alla, journalister använder sociala medier hela tiden. Ena stunden letar journalisterna case på Facebook, nästa twittrar de om att de måste hämta kräksjuka barn på dagis och på kvällarna bloggar de om sitt liv som journalister.
     Det finns journalister som använder sociala medier så. Men de är undantagen. De flesta svenska journalister har en, ska vi säga, mer balanserad användning av sociala medier. Och fler än man tror är rent av återhållsamma.
     Det här har jag skrivit om förut, och berättat om i olika sammanhang. Men det finns fortfarande journalister som väljer att inte tro på de här siffrorna (de är i och för sig inte så många), och så finns det journalister som blir uppenbart lättade när de får höra att de inte är ensamma i sin återhållsamhet (de är faktiskt desto fler).

En djupare analys av enkätsvaren från den svenska Journalistundersökningen 2011 (som jag gjort tillsammans med Monika Djerf-Pierre) visar att svenska journalister använder sociala medier en hel del, och betydligt mer än vad svenska folket i allmänhet gör. Användningen är relaterad till ålder (ju yngre desto mer) och till vilken sorts arbete man har (webb- och multijournalister är flitigast).
     Sociala medier ses i första hand som ännu ett arbetsredskap, alltså ännu en möjlighet att omvärldsbevaka och hitta nyheter, idéer, uppslag, case och intervjupersoner. Det är så att säga "basanvändningen". För andra handlar det också mycket om nätverkande, att bygga sitt eget varumärke, sprida sitt eget material och få feedback från såväl kollegor som publik. Det är "plusanvändningen".
     Jag ser – tvärt emot vad jag nog hade väntat mig – inga skillnader i yrkesideal och normer relaterat till hur journalister använder sociala medier. Men jag ser en annan viktig skillnad: De som är mest aktiva är också mest positivt inställda till att aktivt bygga ett eget varumärke och till publikdialog och -kontakt på olika sätt.

Utifrån hur svenska journalister använder sociala medier går det att dela in kåren i tre ganska distinkta grupper:

  • Skeptikerna som helst undviker sociala medier och inte heller tror det finns någon nytta med dem. Det handlar ofta om äldre journalister på tryckta tidningar. Mellan 10 och 15 procent av den svenska journalistkåren hör till den här gruppen.
  • Pragmatikerna använder sociala medier regelbundet, men med urskiljning. De använder sociala medier i första hand för att omvärdsbevaka, scanna av vad som händer etc, men de är själva inte särskilt aktiva med egna inlägg. Många i den här gruppen använder sociala medier för att de tycker att det faktiskt hör till jobbet, även om de är ambivalenta och också lite bekymrade över att somliga av kollegorna så obekymrat blandar det professionella med det privata i sina inlägg. Mellan 80 och 90 procent av journalistkåren hör hit.
  • Entusiasterna utmärker sig genom att leva ett sociala medier-liv, i stort sett dygnet runt. I den här gruppen hittar vi främst yngre webb- eller multijournalister, som skiljer sig från resten av kåren också i sin syn på relationen till publiken och på personligt varumärkesbyggande. Mindre än fem procent hör hit.

Journalistundersökningen låg i fält september 2011 till februari 2012. Nivåerna i användning har självklart ökat sedan dess, precis som den allmänna användningen har ökat, men jag ser inga tecken till att skillnaderna mellan de tre grupperna skulle börja suddas ut eller att gruppen skeptiker skulle minska nämnvärt.


Fotnot: Metoddokumentation Journalist '11


Relaterade inlägg, med sifferunderlag: Journalister gör "mer av allt" i sociala medier (25 juni 2012), Stora skillnader i hur journalister använder sociala medier på jobbet (26 juni 2012), Att omvärldsbevaka viktigare än dialogen (27 juni 2012), 21 bilder på 15 minuter i Istanbul (29 oktober 2012)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar