7 oktober 2012

35 hemtentor om journalistrollen
och en underkänd professor

Den här veckan har jag läst hemtentor. 35 variationer på uppgiften att diskutera och kritiskt analysera journalistrollen, med utgångspunkt i kurslitteraturen.
     Man kan ha sämre jobb – det har varit verkligt kul att läsa alla 35. Kursen heter Journalistrollen i teori och praktik. Den praktiska delen består av två veckors kortpraktik, den teoretiska delen (som är ny för i år) av självständiga litteraturstudier med Svenska journalister 1989–2011 som huvudbok, kompletterad med ett antal vetenskapliga artiklar om journalistrollen ur olika perspektiv.
     Studenterna har kopplat det teoretiska (forskningen) till sina egna erfarenheter från praktiken och till aktuell debatt om journalistrollen på sätt som är både relevanta och intressanta. När det är så är det faktiskt ganska kul att läsa 35 hemtentor!

Idag skriver medieforskaren Bengt Johansson en krönika i Borås Tidning om just journalistrollen (läs här). I en tid när "alla är journalister" är det faktiskt journalisterna själva som är det största hotet mot journalistiken, menar han. Journalistkåren hålls idag samman av en stark yrkesidentitet, men när kåren själv odlar föreställningen att man är född till journalist, att "bra journalistik" handlar om annat än sådant man kan lära på skolbänken, då bäddar man för en identitetskris. Misstron mot yrkets akademisering blir till en misstro mot professionalism – och finns det ingen professionalism kan ju verkligen alla vara journalister. Och vilken legitimitet har då den professionella journalistiken?
    I debatten om journalistikens legitimitet tror Johansson att vi kommer få höra fler föreslå en yrkeslegitimering av journalister. Och att journalistyrket kan komma att få en skyddad examen, precis som jurister och läkare.

Om nu Bengt Johansson hade skrivit en hemtenta i Journalistrollen i teori och praktik, och inte en krönika i Borås Tidning, vilket betyg hade jag då gett professorn? 
     Till att börja med är texten lite väl kort, även om jag inte är rigid när det gäller det utrymmesmässiga. Han diskuterar och analyserar journalistrollen på ett självständigt och kritiskt sätt, och texten är välskriven och sammanhängande, vilket är kriterierna för ett VG. Texten har dock ingen som helst förankring i kurslitteraturen, och därför blir den (tyvärr) inte godkänd.
     Däremot håller jag helt med om hans slutsatser: Journalistkåren måste våga diskutera professionalism och yrkets legitimitet i förhållande till "alla andra som också är journalister". Vad skiljer journalister från bloggare, författare, Flashback-trådar? Är det bara en ekonomisk skillnad – att journalister får betalt för det de gör – eller är det något annat också?


Fotnot: Bengt Johansson bloggar (alltför sällan) här

Inga kommentarer: