Tolson, Mancini och Schillemans…

En av de verkliga löneförmånerna (av den typen som inte går att beskatta) som doktorand vid JMG är den obligatoriska närvaron vid onsdagarnas HAS, det högre allmänna seminariet. Varannan onsdag presenterar någon av kollegorna vid institutionen sin forskning, en doktorand presenterar delar av sitt avhandlingsarbete eller en inbjuden gäst föreläser om sitt specialområde.
     Våren har varit späckad med intressanta föreläsningar. Men det finns ett stort men – på tolv av vårens fjorton HAS har det handlat om män på ett eller annat sätt. En gång diskuterade vi forskningsansökningar mer generellt runt bordet, och en enda gång har en kvinnlig forskare varit inbjuden att föreläsa.
     Den gången handlade det om Elena Raviola från Gothenburg Research Institute, som talade om Journalism and management: From entrepreneurship to business growth – two case studies.
     Jag tror visserligen att det handlar mer om slump än om systematik att könsfördelningen på HAS varit så sned denna vår, men jag hoppas ändå att hösten bjuder på ett mer jämställt program.

Paolo Mancini som gästade JMG tidigare i vår. 

Innehållsmässigt har vårens HAS-serie bjudit på rejäl variation. Det började i januari med att min doktorandkollega Johannes Bjerling presenterade ett kapitel i sin kommande avhandling, och slutade förra veckan med Johannes slutseminarium, alltså den sista större genomgången av hans avhandling innan disputationen som är planerad till någon gång i höst.
     Däremellan har vi haft en rad gäster från andra institutioner vid GU (som Raviola) och från andra universitet. Maj månad är ett bra exempel:
     • Andrew Tolson från De Montfort University i Leicester pratade om talk-shows och social klass, med fokus på programledarnas uppförande.
     • Paolo Mancini från University of Perugia föreläste under rubriken Between commodification and lifestyle politics vilket kanske låter trist men som var oerhört spännande; Italiens Berlusconi liknades vid a prototype of new politics och dagens samhälle beskrevs som en audience democracy där the values of television has become the values of politics – inte konstigt kanske att vi ser allt mer populism och opportunism också i den svenska politiken.
     • Och så, i slutet av månaden, Thomas Shillemans från Universiteit Utrecht, om den offentliga förvaltningens medialisering (eller kanske snarare mediefixering).