Jag fastnade aldrig för kassettboken. Eller jo, jag köpte några, men det var lite för krångligt att släpa runt på walkmannen. Cd-boken hoppade jag över helt och hållet. Kanske mest för att jag aldrig köpte mig en egen portabel cd-spelare. Däremot är jag inte helt avogt inställd till ljudböcker – med rätt uppläsare kan en ljudbok vara en verklig upplevelse (tänker till exempel på när Torgny Lindgren läser Pölsan, den har också gått att lyssna till som radioföljetong i P1).
Nej, när jag tänker litteratur tänker jag fysiska böcker. Som jag kan bläddra i. Som jag kan försöka tränga in med de andra på lite för överbelastade hyllor. Som jag kan peka på och säga att "där, i mitten på en högersida, står det om…". Alltså riktiga böcker.
Det borde egentligen inte kommit som en överraskning för mig att böcker inte alls bara måste läsas på papper. Jag är ju ändå medievetare, och om somligt tror jag mig veta bättre. Till exempel om medievanor.
Men ändå… När jag väl bestämt mig för att ladda ner en e-bok i läsplattan – bara på prov, märk väl – blev jag överraskad på riktigt: Jag kan ju bläddra! Och upplevelsen är som att läsa på papper! Och jag kan hantera läsplattan precis som vore den en bok! Samtidigt som jag halvligger i soffhörnet!
Och precis som min rumsgranne Bengt Johansson konstaterar jag att jag har fått nya vardagsvanor. På tåget på morgnarna lyssnar jag fortfarande på poddradio (medieprogram, vetenskap och kultur i en allsköns blandning), men på tåget hem blir det numera skönlitteratur de gånger jag inte har arbetsläsning. Tänk vad lite ny teknik kan ställa till med. Och tack, Stadsbiblioteket i Uddevalla, där jag lånar mina böcker när som helst på dygnet!
Idag är det Världsbokdagen. Nordicom meddelar att mer än var tredje svensk läser böcker (eller lyssnar) dagligen; de allra flesta väljer fortfarande pappersversionen (alla siffror i överskådlig form hittar du här).
Relaterade inlägg: Nya medier ger nya vanor (110604)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar