Idag är det Pressfrihetens dag. Luta dig tillbaka en stund, och tänk efter. Vad är det egentligen vi uppmärksammar idag, och vad betyder pressfrihet för just dig?
Som svenskar är vi oerhört privilegierade. Tro inte annat. Skäll gärna på morgontidningen när den inte dimper ner i brevlådan som den ska, raljera över mikrolokala nyheter så mycket du vill, förfasas (eller lockas) av kvällstidningslöpen… och kom sedan ihåg att du faktiskt kan prenumerera på en morgontidning som du väljer själv och att distributionen trots allt fungerar som den ska för det mesta, och att alla de där mikrolokala nyheterna trots allt är ganska kul att läsa, och att kvällstidningarna… ja, de gör ju bra saker de också. Trots allt.
Den svenska pressfriheten betyder att både du och jag kan välja vad vi vill läsa, vems röst vi ska lyssna på, att det finns alternativ. Obekväma journalister tystas inte, obekväma nyheter censureras inte, obekväma tidningar kan till och med få stöd för att garantera fortsatt utgivning. Och det är så det ska vara. En självklarhet för oss.
På många andra håll i världen är det inte alls en självklarhet. Så tänk därför efter en stund, på hur förbannat bra vi faktiskt har det.
På ett litet, litet hörn får jag vara med och utbilda såväl blivande journalister som blivande medievetare. Det är jag oerhört glad för. Våra journaliststudenter är så engagerade, så nyfikna, så målmedvetna att jag inte alls bekymrar mig för den svenska journalistikens närmaste framtid. Våra medie- och kommunikationsstudenter är precis lika engagerade, nyfikna och målmedvetna – de kommer att hålla det vakande öga över medierna som medierna behöver för att fungera väl.
Det är så lätt att luta sig tillbaka med tanken att "pressfriheten, den behöver inte jag bekymra mig om". Gör inte det. Bekymra dig en stund, och fundera på vad vi har och vad vi därmed faktiskt kan förlora.
Länkar: World Press Freedom Day 2011 (Unesco), Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Publicistklubben, WAN-IFRA.
Uppdatering: Västerbottens Folkblad har tänkt efter. Idag toppar VF med ett tomrum. Chefredaktören Daniel Nordström förklarar varför.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar