Jaha, nu var det dags igen… Jag försöker komma ikapp vad gäller helgläsningen, och bokmärker två artiklar i söndagens The Observer.
Den första har rubriken Children growing weaker as computers replace outdoor activity, och beskriver en studie av barns allmänna hälsotillstånd 2008 jämfört med 1998. 10-åringarna klarar inte längre lika många situps, de har sämre styrka i armarna, och allt fler är överviktiga.
Förklaringen heter datoraktiviteter, menar forskarna och efterlyser mer rep- och trädklättring (varför det ska just klättras mera vet jag inte, det är kanske något typiskt brittiskt?).
Jag noterar också att forskarna själva bara pratar om en allmän minskning av utomhusaktiviteter som trolig förklaring. Det är i rubriken som redaktionen skyller på datorerna.
Och visst liknar detta ett fall av typisk slentrianmoralpanik? Nya medier har alltid mötts med domedagsprofetior från de vi-tror-oss-veta-bättre. Dagens ökade nät- och datoranvändning är inget undantag. Så självklart måste ungarnas sämre kondition och styrka bero på att de bara hänger på nätet…
Den andra artikeln har rubriken Children with internet access at home gain exam advantage, charity says, och min första reflektion är att den person som satte den första rubriken uppenbarligen inte läst den här andra artikeln.
Men innehållet är intressant: En brittisk hjälporganisation hävdar att ungefär en miljon ungar kommer att få ett lägre betyg än sina kamrater enbart för att de inte har internetuppkoppling hemma, och därför inte kan förbereda sig inför de nationella proven med hjälp av de olika nätbaserade undervisnings- och lärsidor som finns.
Om barnen har internet hemma har till och med större betydelse än vilken lärare de enskilda barnen har, visar studien.
Vad kan man då dra för slutsats av de här båda artiklarna? Ja, till att börja med att det inte nödvändigtvis finns någon motsättning mellan att använda datorer och att ändå röra på sig. Och att det kanske ändå är så att datoranvändning i sig har så många positiva effekter att de uppväger de negativa. Gungor och karuseller, ni vet.
Men också: En allmän tillgång till bredband med anständig bredbandsbredd är idag inte längre en fråga om lyx. Det är en fråga om demokratiska rättigheter i allmänhet och om barnens framtid i synnerhet.
Idag finns möjligheter till bredbandsuppkoppling (i nät eller mobilt) över hela landet; enligt Nordicoms Medietrender i Norden 2011 hade 80 procent av hushållen bredband 2009.
De hushåll som av olika anledningar inte själva kan hålla sig med en bredbandsuppkoppling borde få stöd till en sådan, i synnerhet om det finns barn i hushållet.
Och är det inte dags att sluta att slentrianmässigt skylla på datorerna när vi ser tecken på förfall?
Relaterade inlägg: Tecknat på TV skapar bättre läsvanor (110324), Föräldrar, sluta ha dåligt samvete (101008)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar