Sidor

5 mars 2011

Får vi bättre väder bara för att tidningarna larmar?

Denna förbannade vinter. Fyra månader lång – hittills – och knappt en plusgrad i sikte. Det är inte bara jag som tröttnat och längtar efter vår. Till och med ett par dagars intensivt ihållande regn skulle kännas upplyftande, för då försvinner i alla fall isen som ligger som ett knappt decimetertjockt halktäcke över parkeringar och promenadvägar. Och försvinner åtminstone isen, ja, då finns det kanske hopp ändå.

Kvällstidningarna, däremot, måste älska det här vädret. Ena dagen kan de lova att våren är på väg; nästa att iskylan kommer tillbaka. Det tycks också som om kvällstidningarna fokuserar allt mer på vädret, ägnar det mer och utrymme. Det räcker inte längre med prognoser. Nej, nu gör redaktionerna dessutom nyhetsjournalistik kring prognoserna, gärna ett helt uppslag.
     En som tröttnat är SMHI:s meteorolog Lisa Frost. I en intervju med Björn Björnskär på bloggen Tidningstankar utpekar hon snömonster som vinterns sämsta väderuttryck. I hård konkurrens, kan tänkas, med rubrikord som svinkyla och töchock. "Vi har försökt påpeka för kvällstidningarna att det inte är rimligt att ha de här rubrikerna, men de menar att det är en kul grej," säger Lisa Frost till Resumé.

Själv funderar jag över vilken betydelse kvällstidningarnas nya paradgren väderlarm har för miljöminister Andreas Carlgrens krav på SMHI att leverera prognoser med högre träffsäkerhet. (Och nej, jag faller inte i kvällstidningsfällan och tolkar det som att ministern kräver "bättre väder". Den är lite för billig, till och med för mig.)
     Uppenbarligen är träffsäkerheten i prognoserna lite si och så. 82,5 procent, närmare bestämt. Målet är åtminstone 85 procent.
     Jag kan förstå att man har höga kvalitetskrav på en myndighets arbete, också när det handlar om en så pass osäker verksamhet som att försöka förutsäga vädret en tid framåt. Jag har mindre förståelse för miljöministerns motivering, som inte alls handlar om samhällsrelevans utan verkar ligga mer på det personliga planet. "Ett annat exempel är när man ska ut på sjön på sommaren. Där tycker jag det är viktigt att de blir bättre," säger han till DN.
     Regeringskravet på bättre väder är ändå mumma för landets redaktioner. Denna nyhetstäta dag prioriteras Carlgrens utspel högt i bland annat Aftonbladet (som dessutom gör en webbenkät, 78 procent just nu litar inte på SMHI), GP (som har en egen webbenkät, 70 procent litar absolut inte på SMHI), SvD och SydsvenskanDN har till och med hittat en KTH-forskare som dömer ut SMHI:s modeller.

Har man inget bättre att säga kan man alltid prata om vädret. Det gäller vid fikabordet på jobbet likaväl som i nyhetsjournalistiken och tydligen också i regeringsutövandet.
     Men åtminstone vad gäller dagstidningarna tycker jag faktiskt att det har gått för långt.
     Och minsann, nu skiner solen.



Relaterade inlägg: Trivialisera inte min favorittidning! (101027)

1 kommentar:

  1. Tidigare kommentarer har tagits bort eftersom de inte höll sig till ämnet.

    SvaraRadera