Äntligen tar LO-ordföranden ton i kampen för meddelarfriheten

Äntligen försöker LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin föra upp frågan om den allt mer urholkade meddelarfriheten på den politiska dagordningen igen. Hon gör det i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Många med mig har oroats över vad som händer när allt mer tidigare offentlig verksamhet – som äldrevård, dagis och skola – förs över i privat verksamhet. En verksamhet som vi medborgare ska fortsätta betala för, via våra skattsedlar, men som vi får allt mindre insyn i.
     Det borde vara självklart att de anställda i privat skattefinansierad verksamhet omfattas av samma meddelarfrihet som de anställda i offentlig verksamhet. För min skull, som skattebetalare, för de anställdas skull, som löntagare, och inte minst för de så kallade brukarnas skull – de som många gånger saknar förmågan att larma själva.

Jag hoppas att Lundby-Wedins debattartikel blir startskottet för en seriös diskussion om hur meddelarfriheten kan utvidgas till att gälla också i privat men skattefinansierad verksamhet. En sådan diskussion är nödvändig.
     Jag hoppas också att en sådan utvidgning bara blir ett första steg mot en verklig meddelarfrihet som omfattar samtliga anställda, också i organisationer, stiftelser och företag. Vi behöver fler som vågar larma!