Hotet från den islamistiska extremismen är överdrivet

Efter söndagens fruktansvärda händelse i Stockholm försöker politiker, lobbyorganisationer, främlingsfientliga och extremister vinna nya framgångar på islamisthotet. DN skriver i en nyhetsartikel att "Sverige har länge blundat för den extremistiska islamismen" och efterlyser konkreta intitiativ liknande dem i Danmark. GP skriver i en ledare att "religiös och politisk extremism och fanatism med våld på dagordningen måste bemötas med kraft, genom en öppen debatt men också genom en övervakning av riskabla miljöer, där uttryckt hat mot samhället utgör grund för rekrytering av framtida våldsmän", och analyserar självmordsbombaren som fenomen med orden "i små grupper och nätverk som sluts samman och uppmuntras genom forum på internet – där martyrer hyllas och fiender hånas – frodas den sekteristiska övertygelsen om hur världen egentligen ser ut, hatet mot fienden och beslutsamheten inför det som bör göras". Sydsvenskan skriver i en ledare (under rubriken "Terrorns logik") att "Nu har denna islamiska extremism till sist också upptäckt Sverige". I bloggosfären och olika nätforum firar islamofobin nya triumfer.

Problemet är att de har fel. Det finns inget reellt extremislamistiskt hot mot Sverige eller Europa. Europol presenterar varje år TE-SAT 2010: EU Terrorism Situation and Trend Report. Enligt den skedde 294 lyckade/misslyckade terroristattacker i EU under 2009. En (1) av dessa betecknas som islamistisk. Separatisterna (Irland, Spanien) är värst med 237 attacker. Man kan också titta på antalet arresteringar i samband med utförda eller planerade attacker under 2009: 110 av totalt 587 med islamistisk anknytning (vilket betyder att den europeiska polisen nog är överdrivet vaksamma mot misstänkta islamister, om man jämför med antalet lyckade/misslyckade attacker). Också här är separatisterna värst, med 413 arresteringar. 

     Visst är det fantastiskt att det finns tillförlitlig statistik att grunda sina åsikter på, om man bara vill.

Det finns röster som gör sitt bästa för att nyansera debatten. SvD:s Mustafa Can och PJ Anders Linder, islamologen Jan Hjärpe, Expressens och DN:s ledarredaktioner, Aftonbladets Katrine Kielos – för att bara nämna några. Lyssna på dem!