Svenska Twitter är fortfarande en bubbla där journalister syns och hörs mer än andra

Igår presenterades Twittercensus 2012, en kartläggning av svenska twittrare. Även om andelen svenska användare i princip fördubblats på kort tid, visar rapporten att det ändå är väldigt få som kan räknas som aktiva twittrare. En tredjedel av de svenska twittrarna har skrivit max tio tweets – medan sju procent av användarna står för 75 procent av innehållet.
     Det är också intressant att se på skillnaderna mellan median- och medelvärden när det gäller antalet följare och följda:

• Medelkontot följer 63 andra konton, och har själv 62 följare.
• Mediankontot följer 23 andra konton, och har själv 10 följare. 

De här skillnaderna, mellan medel och median, ska tolkas som att ett litet antal högaktiva konton "drar upp" snittet, genom att ha så många gånger fler följare och följa många gånger fler än de flesta andra. Medel är ju ett genomsnittsvärde av samtliga konton, medan median anger det mittersta kontot om man lägger dem i en lång rad från det med lägst antal följare/följda till det med högst antal. Med andra ord: De sju procenten högaktiva användarna drar upp snittvärdet rejält.
     Även om många twittrare igår, när rapporten presenterades, drog slutsatsen att "journalistdominansen är bruten", så dominerar fortfarande journalister och mediemänniskor bland de svenska twittrarna, visar rapporten. Om man däremot ser till enbart andelen nya konton kommer andra grupper, som idrottsutövare och kändisar, starkt.

Det finns med andra ord all anledning att fortsätta att tala om svenska twitter som en bubbla.
     I DN talar Emanuel Karlsten om att Twitter är en damm för högröstade ankor, men att man ändå måste förstå att det är en damm med viktiga ankor.
     Själv konstaterar jag återigen att Journalister är inte som andra – men att de gärna vill tro att alla andra är som dem. Till exempel att alla twittrar hela tiden.
     Jag konstaterar också – till min egen förvåning – att jag själv numera tillhör bubblan. Här finns jag i den grafiska framställningen av twitterbubblan.

* * *

Oavsett vad man anser om resultaten och analyserna i Twittercensus 2012 kan det vara intressant att diskutera metoden ur ett vetenskapligt perspektiv.
     Axel Bruns och Jean Burgess, som är erkända auktoriteter på fältet (ur mitt perspektiv) konstaterar i en artikel om The Computational Turn att metoden att använda en så kallad crawler för att generera en stor analyserbar datamängd är oerhört effektiv, i det att man snabbt får information om storskaliga strukturer och nätverk. Nackdelen är givetvis att man som forskare varken får information om kvaliteten på strukturerna och nätverken, eller om innehållet.
     Som en aktuell översikt över svenska Twitter fungerar alltså Twittercensus 2012 utmärkt.